Livet där det är

Jag har sedan tolvårsåldern drömt om att få bo på ett slott. I fjol blev min dröm verklighet och jag och maken bodde i åtta månaders tid i en slottsflygel på ett privat slott i Loiredalen i Frankrike. Inläggen under vår vistelse i Loiredalen handlar om livet i slottsmiljön, slottshunden Attende, slottskatten Princess samt om våra utflykter i regionen.

Under sommaren bodde vi invid vår havsvik uppe i Norden i fyra månaders tid. Under den tiden kom inläggen att handla om vårt liv där.

I mitten av september reste vi tillbaka till Loiredalen och ska bo i samma slottsflygel i först tre månaders tid. Efter det ska vi bo i Portugal vid Atlantkusten i två månader. I mitten av februari bär det av till Loiredalen igen för en tremånaders vistelse till.

onsdag 17 februari 2010

Vår egen sevärdhet

Jag framför Le château du Grand-Pressigny. Dagen var solig men kall, så jag hade garderat mig med fuskpälsen :).


I måndags hade vi äntligen tid att besöka vår egen sevärdhet i Le Grand-Pressigny. Slottet och museet där höll stängt i tre år p.g.a. restauration. De öppnade igen i september, men som sagt, vi har inte haft tid att besöka det tidigare ... :)


Porten till Le château du Grand-Pressigny.


Slottet i Le Grand-Pressigny är en försvarsanläggning från 1100-talet. Under revolutionen fick den ta stryk som så många andra fina byggnadsverk här i Frankrike. Två höga torn är det som man först lägger märke till på håll när man närmar sig orten. Men en gång i tiden var detta en av de allra vackraste slotten i Touraine. Ett av tornen rasade delvis ner efter ett hällregn år 1988. När ni tittar på bilden av tornet så förstår ni varför man inte får klättra upp i det ;).


Delar av det ena tornet rasade ner i samband med ett hällregn år 1988. Ni kan se "innertrappan" uppe till vänster på tornet. Nu förstår ni varför man inte får klättra upp i tornet. Ja, och inte skulle jag våga heller ...


Bredvid det som är kvar av själva slottet finns nu en ny byggnad som inrymmer ett stort museum. Det är stenverktyg av flinta (silex) som dominerar utställningarna. Tänk er, verktyg som människor började tillverka för 100.000 år sedan. Nå, nog om detta.


Bilden av resterna av den ca 8 år gamla mammutbabyn som hittades i Sibirien år 1977 berörde mig.


Jag sitter annars HELT ensam i slottsflygeln nu. Make och Attende åkte iväg på några ärenden till byn och Princess beslöt sig för att ha en utedag. Attende var lite febrig och hade ont i magen i går, så vi var lite bekymrade. Jag tror att hon åt något olämpligt efter rådjursjakten här i måndags. Kanske hittade hon någon slaktavfallsbit som hon tyckte verkade ok, men som ändå inte var det. Nå, det har rett upp sig nu, och i morse skällde hon lika intensivt åt postiljonen som vanligt.

Jag hade ju funderat på att skaffa mig en egen katt (norsk skogskatt) till våren, men det blir nog inte av då ännu. Vi kommer ju tillbaka hit till slottet i september och då får jag ju "överta" Princess och Attende igen. Så i sommar får jag klara mig helt utan husdjur, kommer nog att få abstinens tror jag. Jag har väl inte glömt att berätta att jag fick beröm av greveparet för hur jag skött om Attende? De tycker att hunden aldrig varit i bättre form och att den är på så gott humör. Så roligt det var att höra att de är nöjda med mitt "arbete"!


Urgamla, men vackra snäckskal fanns också utställda i museet.


I början av veckan hade vi soliga, men ganska kalla dagar. I dag har vi + 10 grader och till söndag-måndag lovas det ännu lite varmare. Gråsparvarna har satt i gång ordentligt redan, jag gillar deras "sång" som många tycker inte är så märkvärdig. Men vi har inte gråsparvar hemma hos oss där uppe i Norden, så jag uppskattar dem! Ja, i morgon bär det av till Châtellerault!
P.S. Kom ihåg att rösta i min nya "Vad vill du göra i sommar" enkät uppe till vänster i min blogg!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar