Verdis Requiem på Grand Theatre i Tours

Vi hade våra sittplatser på tredje balkongen och hade därför nära till den enorma takkronan i kristall och mässing ;).

Söndagen var en efterlängtad dag. Det var äntligen konsertdags i Tours med Requiem av Verdi. Vi startade från slottet redan vid 14.30-tiden fastän körtiden endast skulle vara dryga timmen. Konserten skulle börja först kl. 17.00. Vi hade nämligen bestämt oss för att "kolla in" Tours flygfält och parkeringsmöjligheterna nära intill eftersom vi ju ska ta flyget till Portugal på måndag. Vi har lärt oss att det gäller att kolla upp ALLT i förväg och alldeles speciellt med tyngdpunkt på parkeringsmöjligheter. Känner att vi inte vill göra misstag när det gäller så viktiga saker som att resa ;).

Verdis Requiem uppfördes på Grand Theatre i Tours. Ni kan se kön utanför ... Men, när vi närmade oss så öppnades dörren genast, vilka turnissar vi är!

Nå, det verkade lovande det där med parkeringsmöjligheter vid flygplatsen så då var det bara att köra in till Tours centrum för att hitta en parkeringsplats inför konserten :). Det lyckades efter ett envist körande runt och runt i kvarteren i närheten av Grand Theatre. Vi kom ändå i god tid till konserten och hann titta oss omkring i den maffiga byggnaden från år 1889 i senbarockstil.

Jag i den stora trappan på Grand Theatre. Jag har min nyinköpta bruna kavaj på mig ... oj, knapparna ser lite väl röda ut, men har i verkligheten en mattare färgton, tack och lov :)!

Verdis "Messa da Requiem" skulle uppföras tre gånger, varav vi valde den mittersta för att få gå på en söndag. Biljettförsäljerskan hade i förväg upplyst oss om att det bara fanns dåliga platser kvar när vi bokade, men vi tyckte att det ändå kunde vara värt det. Och priset bara 12,- EUR/person för allt detta, absolut mycket prisvärt! Dessa "dåliga" platser visade sig vara uppe på tredje balkongen och därifrån hade vi ju riktigt bra titt- och hörläge ;). Skulle inte ha varit villig att betala 40,- EUR till per person för att få sitta på parketten!

Den stora trappan i Grand Theatre är i senbarockstil, och alltså HELT i min smak :)!

Orkestern bestod av 65 personer och kören av 120 personer. Och sedan de fyra viktiga solisterna. Sopranen Manon Feubel som till vardags arbetar på La Scala i Milano (!) var väldigt stor, både sett till rösten och till det rent lekamliga, om ni förstår hur jag menar. Alten Marie-Nicole Lemieux hade också en fantastisk röst och är bara 24 år gammal. Jag blir så imponerad! Tenoren och basen hade mindre roller och klarade också sina avsnitt bra.

Orkestern, kören och solisterna fick rungande applåder och hurrarop efter det suveräna uppförandet av Verdis Messa da Requiem.

När musiken och sången satte i gång fick jag som vanligt gåshud över hela kroppen och ögonen tårades. Det är bara så underbart med dessa klassiska konserter, det ger både energi och vila samtidigt. Detta mäktiga requeim varade i 1 timme och 45 min. och de uppträdande fick rungande applåder och hurrarop efteråt. Några extranummer blev det inte, men det var kanske inte att förvänta sig heller efter ett requeim ... I april har vi platser till Puccinis Tosca, något att se fram emot igen :)!