Château de Chenonceau - ett slott för kärlek & mat?

I onsdags besökte vi mitt absoluta favoritslott, Château de Chenonceau, tillsammans med våra gäster. Men det är förstås Make jag pussar :)! Delar av slottets fasad håller på att renoveras.

Ett av de magnifika sovrummen i slottet. Och vad tycks om den lilla buketten med liljor? Jag kan garantera att den här buketten inte var den enda vackra buketten i slottet! Ni får se mera sådant på min blogg snart ;).

Det gamla slottsköket var mycket välutrustat. Oj vad det finns många finputsade kopparföremål där!

Slottets restaurang som vi åt vår lunch på har dock ett modernare kök :). Här är min förrätt, en fiskterrin med en sås till. Och en pensé som dekoration!




Vi tog varsin god huvudrätt också förstås, men jag tycker att efterrätterna ser vackrare ut. Efter huvudrätten blev vi serverade en varm filodegsinbakad getost med sallad. Det här är Makes efterrätt, en hallonmoussebakelse med tillbehör.



Min efterrätt gick inte av för hackor den heller :). En Grand Marnier flamberad glassbakelse med tillbehör. Jag kan verkligen rekommendera den här efterrätten!

Jag kommer att skriva mera om vårt besök på detta underbara slott inom kort. I dag har Make tagit våra gäster på en shoppingtur till Châtellerault. Jag har redan shoppat alldeles för mycket under min vistelse här, så jag valde att stanna hemma. I dag är det halvklart väder och 27 grader i skuggan. Men sedan lovar vädergubbarna lite svalare temperaturer. Så här långt är vi dock mycket nöjda med vädrets makter. Ja, så vi njuter vidare helt enkelt :)!

Tuff tjej

Tuff tjej i bassängen. En av våra gäster hoppade i trots att vattentemperaturen bara var 14,2 grader! Hon fick värma sig i solstolen sedan. Lufttemperaturen var nog långt över 20 grader :).

Nu är den tuffa tjejen ute och rider en hyrd häst medan mamma tittar på. Make tar en joggingtur och jag fotograferar blommor ... Kan det här månne vara en storblommande hyacint? Vem vet ... Vad jag vet säkert är att solen skiner från en blå himmel och att det nog blir minst 25 grader i skuggan i dag :).

Make hittade en skönblommande pionbuske i parken för några dagar sedan. I dag var det dags för mig att ta en lite närmare titt på den tillsammans med Attende, men vart tog hunden vägen månne?

Jaa, där kommer hon ju fram till vänster om pionbusken. Å vilken dag! Vädret har verkligen inte svikit oss och våra gäster!

Välkomna L & E !

Välkomna till Loiredalen L & E, våra grannar från Norden! Nu ska vi inte låta någon vulkan på Island förstöra det för oss! Nu ska vi bara ha roligt :)! Ett par irisar har börjat blomma i rabatten, och flera knoppar är på gång.

Den tjocka presenningen som legat över simbassängen i vinter har nu tagits bort. Nu gäller det att få vattnet renat.

Vi hoppas att det här stora kastanjeträdet ska hinna börja blomma innan ni åker hem igen. Knopparna finns där ... :). En liten väderrapport också: 26 grader i skuggan och mest soligt. Ja, välkomna till oss!

Tosca, vilket grymt slut!

I går kväll var vi till Tours för att njuta av Puccinis opera Tosca. Det var förbjudet att fotografera under föreställningen, så därför visar jag några foton från trappan i stället. Oj, sådana lamphållare skulle man ha hemma också!



Föreställningen började kl. 20, men ännu under dagen var vi osäkra på om det skulle bli någon operaföreställning över huvudtaget. Det har ju varit lite krackligt med flygturerna och vi visste inte i förväg om artisterna hade lyckats ta sig fram med "snigeltransport". Men det hade de! Här står jag bredvid en av mina favoritlamphållare :).

Jag är lite höjdrädd, men den här trappan verkade vara tillräckligt durabel för att jag skulle känna mig trygg. I trappuppgången och korridorerna var det svalt och skönt, men inne i lokalen kändes det som i en halvvarm bastu, d.v.s. mera än 30 grader.

Det suddiga beviset. Trots fotograferingsförbudet tog Make fram kameran och tog en bild utan blixt. Han blev dock genast tillrättavisad av en vakt. Så grymt är det ;)!


Ja, själva handlingen i Tosca ... kort sagt så är Tosca en ung, vacker kvinna som är förälskad i konstnären Mario. Angelotti är en politisk fånge på flykt som får hjälp av Mario. Scarpia, en korrumperad chef för den romerska polisen griper Angelotti och Mario som hjälpt honom.

Angelotti blir avrättad och Mario förs till tortyrkammaren. För att rädda sin älskade lovar Tosca göra vad som helst för att behaga Scarpia. Scarpia och Tosca gör en överenskommelse, Mario är dömd till döden, men skulle nu komma undan med endast en skenavrättning. När Scarpia så försöker ta ut sin rätt gentemot Tosca hugger hon en kniv i magen på honom och han dör.

Tosca besöker sin älskade Mario i fängelset och berättar om passet hon lyckats få Scarpia att skriva under och att hans avrättning endast blir en skenavrättning. Sedan skulle de båda vara fria och deras kärlek skulle kunna blomstra ...

Men det visar sig att Toscas avtal med Scarpia inte håller. Mario blir avrättad och Scarpias mannar kommer för att gripa Tosca. Då kastar sig Tosca ner från taket. O Scarpia, avanti a Dio! Så det slutar med att alla huvudpersonerna dör. Vilket grymt slut på en kärlekssaga!

Det var premiärföreställningen vi var på i går och den får helt klart godkänt! Det är sådana här gånger jag känner att jag riktigt lever. Artisterna och orkestern i orkesterdiket fick rungande applåder som aldrig tänkte ta slut ... Barytonen som hade rollen som Scarpia och sopranen som tolkade rollen som Tosca fick de mesta applåderna. När vi kom hem var klockan redan 24 och det skulle ha varit hög tid att lägga sig. Men så enkelt går det inte att bara gå och lägga sig efter en sådan här upplevelse. Så det blev inte mycket sömn i natt, men jag ska försöka ta igen mig nu.

Vi följer med spänning hur det blir med flygturerna på söndag när våra vänner ska komma hit. Men ännu går det ju förstås inte att få något besked om hur flygena går. Så, vi håller tummarna för att det ska fungera! Det lovas ju dessutom så varmt och vackert väder för nästa vecka, så det vore roligt om våra vänner kan ta sig hit!

I syrenernas tid

Nu är vi inne i syrenernas tid, för första gången för i år. Vi räknar med att få vara med när syrenerna blommar uppe i Norden sedan också :). Att njuta två gånger av samma sak kan väl inte vara helt fel ... Vi plockade en stor bukett gullvivor i förrgår, men märkte att gullvivorna börjar vara utblommade nu. Vi har haft en varm och solig dag även i dag, ca 25 grader i skuggan.

En späd liten murväxt invid trappan till simbassängen. Den passar också på att blomma nu.

Oj, den här lilla (:)) busken hade jag nästan missat. Passerar den visserligen varje gång jag ska till byksnöret, men ibland blir man lite fartblind. Foto: Make.

I morgon är det en spännande dag. Vi har bokat platser åt oss till Puccinis opera Tosca i Tours. Men än så länge vet vi inte om alla artisterna har lyckats ta sig till Tours. Ja, det är ju lite osäkert med flygturerna nu. Vi får försöka ringa arrangörerna under dagen och med vår numera nästan perfekta franska (he, hee, jag narras bara ... inte har vi lärt oss språket ordentligt ännu) försöka ta reda på om föreställningen blir av. Håll tummarna för oss!

Värmerekord för i år!

Man kan ju inte bara ligga och sova när det är för varmt, tycker Attende. Så hon lägger sig på rygg i stället och då förstår Make att hon vill bli kliad på magen. Ja, i dag är det värmerekord här för i år, 28 grader i skuggan. Sitt tuggben har Attende på bekvämt avstånd på gräsmattan någon decimeter från nosen.

Nu till kvällen har det dykt upp moln på himlen, kanske vi får en regnskur snart. Men sedan lovas det soligt väder i flera dagar framöver :)! Jag själv gillar att byket torkar rekordsnabbt ute i värmen. Det är s.k. vardagslyx tycker jag :)!

En aprilsöndag

Attende tuggar förnöjt på ett ben som från början var ett köttben. Nu är det bara ben kvar. Hon använder en teknik som jag gillar. Sätter benet mellan framtassarna och så är det bara att kalasa!

Jag och Make måste få något vi också. Hela middagen kunde ätas ute. Det var 26 grader i skuggan.

Attende har också valt att flytta sig till skuggan. Det avskalade köttbenet kan man ju ta med sig :)! Samma teknik som förut och sedan ut med tungspetsen och fram med vargatänderna!

Det här är ett privat slott som vi inte kunde besöka. Men man får ju alltid titta på håll.

En gammal stenpollare som utan problem skulle kunna bli min favoritsten. Den är övervuxen med mossa och murgröna. Tror att det är svalört i förgrunden. I bakgrunden anas ett slott som varit i samma släkts ägo sedan 1300-talet. Nu verkar slottet vara obebott.

Äppelträd som blommar är vackra tycker jag. Ja, i övrigt så följer vi med vad Eyjafjallajökull på Island håller på med. Hoppas att flygtrafiken kan komma i gång snart!

Eyjafjallajökull, vulkanutbrott!

Eftersom jag inte har några fotografier från vulkanutbrottet på Island så väljer jag att visa några blombilder i stället. Fotografierna är tagna i en stadspark några mil norr om oss.

Jag gillar inte Eyjafjallajökulls vulkanutbrott! Vi vill nämligen att våra vänner från Norden ska kunna ta sig hit till Loiredalen på besök om en vecka ... Hoppas att luftrummena är ok då så att flygena kan gå normalt.

Ja, så har vi våra egna flygbiljetter för hemfärden i mitten av maj. Nå, vi har redan en plan B. Vi kan ju åka upp med vår egen bil om det behövs. Men det var ju inte planerat så ...

Aj jaa, så har jag ju mina flygbiljetter till Österbotten i slutet av juni också. Nå, månne inte den ilskna vulkanen ska lugna ner sig till dess ...

Här planterar man ut hyacinter som vårsommarblommor. Ovant för en nordbo att se "julblommor" sticka upp ur blombänkarna. Vädret kan vi inte klaga på nu, det är sol från en klarblå himmel, svag vind och 23 grader i skuggan. Tror att det kan bli middag utomhus :).

Jag - Princess & mitt singelliv

Efter en lång natt på mösspass tittar jag försiktigt fram när Kalla lockar på mig. Hungern skriker i magen. Det här är annars det första utefotot som Kalla lyckats få av mig :)!

Kära lilla dagbok!

Det är ett tag sedan jag har skrivit nu. Jag var lite ur gängorna efter Toursvistelsen i mars, men nu börjar jag känna mig återhämtad igen. Våren eller rättare sagt sommaren segar sig fram, gräset på de viktigaste ställena har klippts och en del träd har börjat bli gröna. Men lövsprickningen sker långsamt här, speciellt de stora ekarna tvekar länge innan de vågar slå ut sina nya löv.

Med våren så kommer ju hårfällningen som ett brev på posten. Jag har ju en fantastiskt tjock och fin päls, men nu fäller jag en del av underhårena (eller vad man nu ska kalla det för) som jag inte behöver under sommaren. Till hösten lägger jag på ett lager igen för att klara vintern :). Fiffigt va? Kalla går omkring med en klädborste och putsar på min sovfilt titt som tätt. Skulle håret få bli kvar ifred så skulle det ju så småningom bli ett svart, mjukt hårbo av min egen päls. Skulle faktiskt föredra att ha det så, men ska det putsas så ska det ...

Senaste natt var jag ute på mösspass hela natten lång. Jag hörde nog att Kalla lockade på mig sent i går kväll, men jag måste ju sköta mitt jobb någongång. Det förstår hon nog om hon tänker efter. Nå, det blev inget napp i natt, så jag var utsvulten när jag hörde Kalla locka på mig i morse igen. Men, men, det är ju inte bara för mig att springa fram så där. Faran kan finnas där. Attende, ni vet.

Lägg märke till mina söta, små framtassar. Dem är jag speciellt stolt över.

Så när Kalla lockade på mig så tittade jag bara fram vid köksträdgårdsmuren så att hon skulle se att jag var där. Hon förstod vinken, alltså att jag var rädd, och så kom hon och tog mig i famnen och bar mig in. På så sätt kunde en farlig konfrontation med Attende undvikas. Smart.

Attende med sin gamla sega fotboll. Den håller hon på och leker med under sina vaktpass! Otroligt!

Attende hade ju sin pojkvän Astone här i slutet av förra veckan. Jag märkte att Kalla och Make kallade Astone för Noir av någon anledning. Oj, vad Attende gjorde sig till för den svarta labben. Själv har jag lagt allt sådant paller bakom mig. Jag är singel, gillar uteliv ibland och njuter av min frihet. Det är värt så mycket mera än vad man kan tro!

Jag gillar mina bloggläsare och därför vill jag skicka en bukett vitsippor till er.

P.S. Nåja, må det erkännas! Har kollat in på Malenas blogg att det finns stiliga hankatter i Uppsalatrakten. Kanske jag skulle ta mig en närmare titt på dem någon gång ;).

Loppisfynd & gräsklippning

I söndags var vi på en stor brocante (loppis) med ett parhundra utställare i Azay-le-Ferron. Det målade porslinsägget tyckte jag att var ett fynd, det kostade bara 2,- €.

Fynd nr 2. En vas i tjockt glas (kanske kristall) för bara 1,- €. Det var Make som gjorde det fyndet. På vägen hem plockade han gullvivor med lång skaft att sätta i vasen. Han kompletterade buketten med ljuslila vivor av något slag samt kastanjeblommor.

En rejäl mortel att krossa kryddorna i. Ett måste för en "riktig" kock. Den här morteln införskaffades för 1,- €.


Gräset håller på att klippas för första gången för i år. I dag har vi sol och + 20 grader i skuggan.

Gräsmattan där Attende sitter är ännu oklippt. Här får hon en liten ostbit serverad av Make.

Justerade planer

Invid den här bukten vid Atlantkusten i Portugal kommer vi att fira både jul och nyår.

Vi har justerat våra planer för nästa säsong :). Ja, vi tror att det blir bättre och intressantare så helt enkelt. Jag skrev ju tidigare att vi har ett nytt kontrakt på slottsannexet där vi bor nu för perioden september 2010 - maj 2011. Men nu har vi alltså ändrat oss lite ...

Ni kommer ju ihåg att vi var till Porto i Portugal för några veckor sedan. Vi blev förtjusta och Make bestämde sig för att ta reda på mera ... Nu sitter vi här med ett kontrakt för perioden 11.12.2010 - 12.02.2011 på en lägenhet i Sao Martinho do Porto i Portugal!

Det här betyder att vi först kommer att vara i Loiredalen i tre månaders tid från och med hösten 2010, sedan två månader i Portugal och sedan tre månader i Loiredalen igen! Vad spännande det ska bli! Vi upptäckte att Portugal också är ett mycket spännande land med vänliga människor och mycket förmånliga priser. Vi räknar med att Portugal kommer att bli ca 30 % billigare än Frankrike, och Frankrike är billigare än Norden ... ja, ni förstår :).

Vi kommer att bo i det här huset, i våningen högst upp. Vi kommer att ta den egna bilen med oss dit söderöver.

Lägenheten vi kommer att hyra i Portugal är ca 100 m2 stor och är byggd för tre år sedan. Kök, vardagsrum, två badrum och tre sovrum. Så månne vi inte ska klara oss, ja t.o.m. fast Princess skulle följa med dit. Men det återstår att se om vi blir två eller tre i lokalen. Attende kan vi tyvärr inte ta med oss dit, hon måste nog bo hos greveparet i Tours då i två månaders tid. Sao Martinho do Porto är belägen ca 100 km norr om Lissabon. På den s.k. silverkusten vid en bukt vid Atlanten. Det är i medeltal 10 grader varmare där på vintrarna än i Frankrike. Kommer att passa mig bra, tror jag ;)!

Sao Martinho do Porto är inget håll i gång ställe på vintern, men vem vill nu ha sådant? Inte vi i alla fall. Vi tycker att staden blir en perfekt plattform för oss för att studera hur det är att leva och bo i Portugal.

Château d'Azay-le-Ferron, utsidan

Château d'Azay-le-Ferron med 70 hektar park och 1.200 hektar skogs- och jordbruksmark är verkligen värt ett besök.

I fredags hade vi ett besök på Château d'Azay-le-Ferron på schemat. Ett slott som öppnar sina dörrar för besökare den första april. Slottet ligger på ett bekvämt avstånd från vårt lilla slott och det tog oss bara en halvtimme att köra dit. Det var ett helt ok väder på fredagen, men bara halvklart, så bilen blev inte bastuhet den här gången ;).

Vissa slott får man vandra runt i på egen hand, men det här slottet har guidade turer och vi var de enda besökarna på 10.30-visningen. Guiden kunde en mycket bra engelska så vi hade tur. Hon var dessutom rolig och visste allt om slottet förstås. Super!

Buskar klippta i olika former är en av parkens höjdpunkter. Jag är också med på fotot :)!

Eftersom jag har en hel del fotografier från besöket, så delar jag upp det i två inlägg - utsidan och insidan. Idag visar jag bara utsidan :). Slottet började byggas på 1400-talet och har efter det byggts till i flera etapper. Azay betyder vatten och Ferron betyder järn. 1952 donerades slottet till staden Tours av Madame Hersent-Luzarche eftersom det saknades arvingar. Ett villkor var att slottet skulle hållas öppet för allmänheten.

Från slottets andra våning får man sig en bättre uppfattning om hur trädgårdsmosaiken egentligen ser ut (till vänster i bild).

Slottet hade tidigare stora vinodlingar och vann prestigefyllda kvalitetstävlingar. Diplom från 1800- och 1900-talen finns att beses på slottet.

Nog har trädgårdsmästaren haft lite roligt när han har planerat de här buskarna tror jag. De var roliga att se på i alla fall!



Det finns buskar med hål i också. Då måste man passa på! Vi hörs snart igen :)!

Idag, lördag, är det en solig och fin dag. Vi åt morgonmålet utomhus och så får det bli med lunchen också. Mätaren visar 22,5 grader i skuggan. Bäst att sätta upp parasollen så att näsan inte blir knallröd ;). Trevlig helg!

Jag - Attende & min romantiska kväll

Jag har nu haft min romantiska kväll med Noir. Noir heter ju förstås någonting annat, men jag ska låta honom vara anonym.

Kvällen var lång, ljus och ljummen. Make var snäll och kom med mat och vatten åt mig. Men när Noir närmade sig mina skålar morrade jag. Det finns ju gränser ändå!

Jaa, jag vet, Noir är yngre än vad jag är. Men, gissa vem det är som bestämmer!

Så där ja. Här visar jag Noir var skåpet ska stå ;)!



Efter en lång kväll är det dags att vila lite. Nati, nati ...