Kära lilla dagbok!
Det är ett tag sedan jag har skrivit nu. Jag var lite ur gängorna efter Toursvistelsen i mars, men nu börjar jag känna mig återhämtad igen. Våren eller rättare sagt sommaren segar sig fram, gräset på de viktigaste ställena har klippts och en del träd har börjat bli gröna. Men lövsprickningen sker långsamt här, speciellt de stora ekarna tvekar länge innan de vågar slå ut sina nya löv.
Med våren så kommer ju hårfällningen som ett brev på posten. Jag har ju en fantastiskt tjock och fin päls, men nu fäller jag en del av underhårena (eller vad man nu ska kalla det för) som jag inte behöver under sommaren. Till hösten lägger jag på ett lager igen för att klara vintern :). Fiffigt va? Kalla går omkring med en klädborste och putsar på min sovfilt titt som tätt. Skulle håret få bli kvar ifred så skulle det ju så småningom bli ett svart, mjukt hårbo av min egen päls. Skulle faktiskt föredra att ha det så, men ska det putsas så ska det ...
Senaste natt var jag ute på mösspass hela natten lång. Jag hörde nog att Kalla lockade på mig sent i går kväll, men jag måste ju sköta mitt jobb någongång. Det förstår hon nog om hon tänker efter. Nå, det blev inget napp i natt, så jag var utsvulten när jag hörde Kalla locka på mig i morse igen. Men, men, det är ju inte bara för mig att springa fram så där. Faran kan finnas där. Attende, ni vet.
Så när Kalla lockade på mig så tittade jag bara fram vid köksträdgårdsmuren så att hon skulle se att jag var där. Hon förstod vinken, alltså att jag var rädd, och så kom hon och tog mig i famnen och bar mig in. På så sätt kunde en farlig konfrontation med Attende undvikas. Smart.
Attende hade ju sin pojkvän Astone här i slutet av förra veckan. Jag märkte att Kalla och Make kallade Astone för Noir av någon anledning. Oj, vad Attende gjorde sig till för den svarta labben. Själv har jag lagt allt sådant paller bakom mig. Jag är singel, gillar uteliv ibland och njuter av min frihet. Det är värt så mycket mera än vad man kan tro!
P.S. Nåja, må det erkännas! Har kollat in på Malenas blogg att det finns stiliga hankatter i Uppsalatrakten. Kanske jag skulle ta mig en närmare titt på dem någon gång ;).
Bonjour Princess! Roligt att höra från dig. Tack så mycket för vitsipporna på bilden. Bra att Kalla lyckats fota dig utomhus, äntligen. Söta tassar har du nog, måste jag säga. Önskar dig bättre tur med musjakten nästa gång! Hälsa alla!
SvaraRaderaFryke sänder en slängkyss till Princess! Blink, blink!
SvaraRaderaTack Mooni för komplimangen! Jag rodnar nästan!
SvaraRaderaTill Malena: hälsa Fryke att jag blev alldeles ställd nu. Var kanske inte helt förberedd på en flört ändå! Men så himla roligt! Alltså; blink, blink tillbaka ;)! Kanske vi ses ...