Livet där det är

Jag har sedan tolvårsåldern drömt om att få bo på ett slott. I fjol blev min dröm verklighet och jag och maken bodde i åtta månaders tid i en slottsflygel på ett privat slott i Loiredalen i Frankrike. Inläggen under vår vistelse i Loiredalen handlar om livet i slottsmiljön, slottshunden Attende, slottskatten Princess samt om våra utflykter i regionen.

Under sommaren bodde vi invid vår havsvik uppe i Norden i fyra månaders tid. Under den tiden kom inläggen att handla om vårt liv där.

I mitten av september reste vi tillbaka till Loiredalen och ska bo i samma slottsflygel i först tre månaders tid. Efter det ska vi bo i Portugal vid Atlantkusten i två månader. I mitten av februari bär det av till Loiredalen igen för en tremånaders vistelse till.

söndag 21 mars 2010

Med foten i den heliga källan

Den heliga källan La Fontaine St-Mandé bjöd på en överraskning. Dörren ses nere till höger.


I dag gjorde vi en liten utflykt till Ferrière-Larcon. Vädret är soligt och det är + 19 grader i skuggan. Vi passade på att ta en picknick under en stor ek. Satt där och tittade på den skira grönskan och de underbart mörkblå violerna som det finns gott om här.

Sedan körde vi in till byn Ferrière-Larcon. Där skulle vi titta på en helig källa och forna grottbostäder. Vi började med La Fontaine St-Mandé, den heliga källan som i tiderna besöktes av många pilgrimer. Det finns en liten stenfontän ovanför källan, med en dörr ... vad intressant. Medan Make studerade en infoskylt öppnar jag så nyfiket dörren till fontänen.

Det var en stentrappa ner med ca sex trappsteg och sedan ett rep över trappan för att markera att längre än så här skulle man inte gå ner ... Mitt mål var alltså att ta mig fram till repet och titta ner i källan, men fick mig en rejäl överraskning före det. Jag stod plötsligt med vänster fot, halvt upp till knäet nästan, i iskallt klart vatten! Jag skrek till och drog snabbt upp foten igen. Vattennivån hade tydligen stigit i källan sedan repet sattes dit ...

Ja, kan det komma ut något gott av detta? Kanske, kanske ... vi får se. Jag har ju en kronisk, obotbar sjukdom, och om fotdoppet i den heliga källan kan hjälpa mot krämporna är det i så fall bara ett stort plus. Ja, tiden får utvisa ;)!

Forna bostäder inhuggna i berget, med fönstergluggar åt bara ett håll ... :)


Eglisen i Ferriére-Larcon ser bra ut på utsidan men är något illa omskött på insidan.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar