Besök på Château d' Ussé - Törnrosaslottet

Det här slottet, Château d' Ussé, är sagolikt vackert och mycket verkligt. Vi besökte det i går. Slottet började byggas på 1400-talet och den sista delen färdigställdes på 1800-talet. Det är det här slottet som är sagornas Törnrosaslott.

I går var det dock jag som stod och poserade framför slottet ;). Nå, men enligt sagan så bodde det en kungafamilj här. När kungadottern skulle döpas bjöd man även in féerna. Men man hade inte guldtallrikar för alla 13 féer, utan bara för 12. Så den trettonde fén blev inte bjuden, men hör och häpna, hon dök upp ändå!

Den trettonde fén spådde att prinsessan på sin 15-års dag skulle sticka sig på en slända och dö. Men den tolfte fén hade inte ännu sagt sitt, så hon mildrade upp det här genom att spå att princessan inte skulle dö, utan bara sova djupt i 100 år.

Så blev det också. Alla andra i slottet somnade också. Runt omkring slottet började en törnroshäck växa upp. Många unga män försökte komma åt att rädda prinsessan, men de fastnade i häcken och dog en grym död. Men när 100 år hade gått kom det en prins som ville göra ett försök.

Rosorna böjde sig undan för honom och han gick fram till Törnrosa och gav henne en kyss. Hon och alla andra i slottet vaknade till liv igen. Och resten kan ni säkert från tidigare, prinsen och prinsessan gifte sig och levde sedan lyckliga i alla sina dagar :)).

Nå, tillbaka till verkligheten. Ägarna till slottet Ussé bor själva i en del av slottet, men resten är öppet för allmänheten. Ja, de vill ju ha ett inträde förstås ... För att göra slottet så levande som möjligt har ägarna låtit placera verklighetstrogna dockor med fina kläder i alla rummen.



I slutet av 1600-talet bestämdes det att alla slotten måste ha ett sovrum för kungen. Ifall han skulle ha vägarna förbi, ni vet ... så måste allt vara förberett och klart. Det här är kungens sovrum i Château d' Ussé.

Kungens sovrum har en fin öppen spis och där finns många, vackra damer...

Det här är en vanlig salong i slottet, det är jag som står i mitten ... nee-e, nu narras jag bara. Men som yngre liknade jag henne nog lite, speciellt när jag hade håret uppsatt ;). Men så där fina kläder har jag nog aldrig ägt ... men drömt om förstås.

Oj, här är det slottsfolk i trappan ;)!

Ja, så var det bara att byta om till de vanliga, mörka kläderna ;) och ta en titt på slottets kyrka. Det här är ett mycket vackert slott och absolut värt ett besök.

Det där var i går, men i dag är det lördag. Det är jaktdag här på slottet för de yngre männen i åldern 18 - 20 år i dag. Det är nog närmare 20 jägare inklusive grevesonen. Vad tuffa killarna ser ut när de kastar sina gevär upp på axeln och beger sig av till skogs.

I onsdags hade vi grevefamiljen på middag hos oss. Det blev bestämt "i sista sekunden" så jag hann inte bli nervös ens ;). Vi hade en mycket trevlig kväll tillsammans. Make fixade maten och en fin brasa av ekved i spisen. Jag hade tänt många levande ljus och Attende låg under bordet och sov medan vi åt, drack och pratade. Jag har Princess till låns nu i ett par veckors tid, så jag är såå lycklig. Tror jag ska gå upp och ta en tupplur med henne nu ...

Jag - Princess, mösskonsulten

Hej allihopa! Nu för tillfället är jag hos Kalla & Make igen och det var ett så kärt återseende! Jag har inte sett dem sedan i maj, så klart som korvspad att jag har spunnit och trampat och varit jätteglad sedan jag kom hit i morse. Hur länge min vistelse här får vara vet ingen, men jag gissar på några dagar ... you see, jag bor ju i Tours annars nuförtiden.

Alla i min bransch vet ju att det är på hösten som mössen försöker leta sig in till värme och mat. Så min vistelse på det mjuka täcket kommer inte att vara länge. Snart måste jag slå till ... snabbt som en gepard :). Tur att jag är utrustad med en smidig kropp som blixtsnabbt kan gå till anfall ;).

Ja, jag menar att med en sådan kropp som Attende har så skulle det ju inte lyckas. Och titta på tänderna. No way att hon skulle kunna fånga en liten mus med en sådan käft ...

Ja, hör ni, det var trevligt att träffas, men nu måste jag faktiskt jobba. Har ju en bra lön och en hel del naturaförmåner som tack för de tjänster jag utför. Då kan man faktiskt inte ligga på latsidan. Ett kort litet meddelande till mössen bara: njut av livet, för nu är timmarna räknade :)!

St-Gatien, Rembrandt, Rubens och Monet

I torsdags var det bilens tur att få sitt. Att vara inlagd på verkstad måste ju vara jätteskönt för en bil ;). Under tiden passade vi på att turista i Tours. Vi märkte ganska omgående att vi glömt kamerans minneskort hemma, så Make begav sig ut på stan för att snabbt skaffa en ny medan jag mer eller mindre tålmodigt stod och väntade på honom utanför Cathédrale St-Gatien.

Nå, jag behövde vänta bara 45 min., så det var väl helt ok :(. När han sedan äntligen kom glatt viftande med det nya minneskortet tog han det här fotot av katedralen och mig. Jag längst fram ;).

Cathédrale St-Gatien som började byggas på 1200-talet imponerar fortfarande, liksom de medeltida målade fönstren. Den vackra barnsarkofagen är under renovering, men vi har ju sett den tidigare.

Efter besöket i katedralen var vi redo för lunch. Klockan hade hunnit bli 12 och det betyder ju bara en sak i Frankrike. Mat, mat och mat. Vi valde varsin trerätters meny för 9,50 € per person. En sallad först, sedan digrisgryta och efter det valde Make en ostbricka och jag tog äppelpaj med vispad grädde.

Så, nu var vi då äntligen redo för att bese de vackra konstverken på Musée des Beaux Arts. Muséet ligger nästan vägg i vägg med katedralen så det var lätt som en plätt att hitta dit. På bilden en av flera hundra tavlor som är värda att beses ...


I Frankrike brukar jag och Make alltid känna oss långa och stora. Det kan bero på att fransmännen överlag är nästan huvudet kortare än Make. Men i den här salen i muséet kände jag mig inte alls lång, if you know what I mean :).

De här statyerna är fruktansvärt fula på baksidan men vackra på framsidan. Konstnären hade kanske tänkt sig att de skulle stå ställda mot en vägg.

Vackert, vackert, vackert och gammalt, gammalt, gammalt ....

Tavlan av den här Madamen imponerade på mig. Hon såg ut att kunna stiga rakt ut ur sin ram när som helst ... :)

Keramikkonst av bästa slag. Gäddan, abborren, krabban och ... kattfisken (?) ... såg så levande ut.

Den här tavlan är målad av Claude Monet (1840 - 1926). Han bodde i Giverny utanför Paris och anses vara pionjär för impressionismen.

Ja, så kommer vi till tavlan som Peter Paul Rubens (1577 - 1640) har målat. Han var en nederländsk konstnär och kanske den mest berömda nordeuropeiske barockmålaren.

Sist men inte minst en bild av Rembrandt Harmenszoon van Rijns (1606 - 1669) tavla "Flykten till Egypten". Tavlan är inglasad rundidon med tanke på stöldrisken. Därför blev fotot så otydligt. Tavlan har absolut ingen imponerande storlek, men det som fastnat på duken är mycket fint och detaljrikt. Månne jag är den förste som har åsikter om den här tavlan ... :). Rembrandt anses vara klärobskyrmåleriets mästare. Så det så. Det får vi alla finna oss i ... ;))

Efter besöket på muséet handlade vi på Intermarché i Tours och sedan var det bara att hämta den egna bilen. Som stod där nästan färdigservad och väntade på oss :). Vi tankade tanken full på väg hem hos vår lokala, pålitliga Elan. Men i Tours var det kilometerlånga köer till bensinmackarna ... huu-a ....

Nu ska jag börja förbereda mig för lördagsmiddagen. Det vankas fiskpaté till förrätt, sedan gödtuppfilé, efter det den lilla ostbrickan och slutligen tiramisu med en mugg té. Ha en skön helg allihopa!

Opera, bensin, choklad & sol

I söndags bar det av till Tours. Det skulle vankas Beethovens opera Fidelio. På väg till Grand Theatre de Tours passerade vi stadshuset, som inte går av för hackor det heller. I mitt tycke alltså ;).

Här står jag förväntansfull i trappan i Grand Theatre de Tours. Har min nyinköpta svarta kavaj på mig. När man klär sig i svart i Frankrike kan man helt kallt räkna med att man är rätt klädd. Alltså svart, svart, svart ...:)

Interiören i Grand Theatre de Tours är helt i min smak. Byggd på 1800-talets andra hälft :).


Ja, själva operaföreställningen var också viktig ;). Fidelio är en mäktig opera på 2 ½ timmar. Nog fick vi valuta för pengarna. Solisterna var i världsklass.

Efter operabesöket tyckte vi att det skulle vara bra att passa på att tanka bilen på hemvägen. Make hade läst på internet att bränslet skulle ta slut i mackarna på grund av strejkerna som pågår här. Vi köade i ca 15 min. vid en mack innan det blev vår tur att försöka. Vi hade nog blivit upplysta om att var och en skulle få tanka för bara 10,- €, men när det blev vår tur så hade beloppet plötsligt ändrats till 5,- €.

Nå, men det var helt klart bättre än ingenting. Vi försökte få bränsle på flera andra mackar längs hemvägen, men de var alla utan bränsle...

På tisdagen lyckades vi sedan hitta en lokal bensinmack här ute på landsbygden som hade 98-oktanig bensin i pumparna...precis vad vi behövde :)!! Tycker synd om de som letade efter diesel, för det fanns absolut inte att få tag på i går. Får se hur det här ska sluta...

Vi hade planerat att åka till Loches i går, men fick ändra våra planer. Så vi passade på att handla på vår egen Intermarché i Descartes. Det var 50 %:s rabatt på mina favoritchokladkonfekter, så vi köpte sex förpackningar :)! Det var rabatter på 25 - 50 % på många andra varor också, såsom viner, Ricard Pastis och andra onödigheter ;).

Det är soligt och fint väder här. Inte sommartemperaturer, men helt godkänt ;). I morgon ska vi "hassa" lite bränsle och ta bilen till verkstaden i Tours. Medan bilen är inne på servicen ska vi passa på att turista i Tours. Kanske det blir ett inlägg om vår dag i Tours i helgen ...

Återseende efter 32 år. Del 4.

På lördagen bar det av till Châtellerault. Här poserar Tetti & jag framför Eglise St Jaques. Vi besökte kyrkan men drog sedan vidare ...

... till parken för picknick. En jättestor andfamilj höll till vid dammen. När andmamman gick för att bada gjorde alla de halvstora ungarna likadant :).


Jag & Tetti poserar framför en hjältegrav i Châtellerault.

Men vi hade ju kommit till Châtellerault för chokladens skull. Chokladmässa, vad säger ni om det ;)?

Choklad i alla färger och former, dessutom tontalet kanske ... :))

Tetti, en chokladdam och jag. Chokladdamen är säkert jättegod, men vi smakade faktiskt inte ;)

På lördagkvällen hade vi klätt upp oss och åt middagen ute i trädgården. När det blev mörkt tände vi några värmeljus och satt och beundrade slottet i bakgrunden. Mysigt med tända lampor i ett slott ... när det är mörkt ute.

Så här såg rätt nummer tre ut. Lilla ostbrickan med nio olika franska ostar. Bröd, fikonsylt och ett glas vin satt bra till :). Kattugglan hoade och cikadan höll sina serenader.

Till efterrätten förflyttade vi oss inomhus. Mums mums i olika smaker och en kopp pepparmyntsté :).

Efter lördag följer söndag och på söndag måste Tetti åka hem, tyvärr. Men vilken underbar vecka vi hade här tillsammans! Ett minne för livet ... :)

Återseende efter 32 år. Del 3.

På fredagen för en vecka sedan var vi på mässa i klosterkyrkan Fontgombault. Efter det blev det picknick på stranden vid floden Creuse. Tetti & jag på bilden ;)

Så här ser det ut inuti klosterkyrkan Fontgombault när munkarna avlägsnat sig. Det är alltid kallt i kyrkan, så det gäller att klä sig varmt fast det är varmt utomhus.


Efter picknicken njöt vi av det varma och soliga vädret utanför slottsflygeln.

Jag varken vill eller får sola, så jag lade mig i en solstol i skuggan medan Tetti valde att skaffa sig lite solbränna :). Ja, där låg vi och pratade, vilade och åt chips & choklad ... ;)

Före middagen tog Tetti och jag en kort promenad i parken. Det magnifika libanesiska cederträdet behövde få en kram ;)

Tetti i parken framför slottet. Hon passar såå bra in här, men åkte hem på söndagen.

Guess what, my friends! Det här var inte ännu heller allt :)! Fortsättning följer i morgon...

Återseende efter 32 år. Del 2.

I torsdags besökte Tetti, jag och Make det fantastiska slottet Château de Chenonceau. Jag ville ju visa mitt favoritslott åt Tetti som kommit på besök till oss efter såå många års uppehåll :).

Tetti i Diana Poitiers park framför Château de Chenonceau.

Slottet är byggt över floden Cher. Alldeles fantastiskt läge :)! Här kunde jag faktiskt tänka mig att bo ;)!!

Rosor i Katarina di Medicis park vid Château de Chenonceau. Nu hade det dessutom blivit soligt och varmt. Vi gick omkring i parkerna och njöt.

Tetti & jag i Katarina di Medicis park. Före lunchen. Nu hade det börjat kurra i min mage :)!

Lunchen bestod av fyra rätter. Jag & Tetti valde den klassiska Omelette de Chenonceau till efterrätt. Oslagbart gott!!

Ja, så här glada såg vi ut med efterrätten framför oss. Jag gillar verkligen den här restaurangen, ja, och slottet också förstås ... :)

Ett av sovrummena i det vackra slottet. Fina och olika blomsterarrangemang i alla rum.

Tetti och jag framför den pampigt inramade tavlan av Ludvig XIV.

Dagen avslutades med en middag bestående av bl.a. räkor i trädgården utanför vårt "eget" slott. Och ett glas kallt vitt vin till. Mums! Vilken fantastisk dag vi hade!

Ja mina läsare, det här var ännu inte allt. Fortsättning följer på fredag :)!