Jag & triathlonmästarna

I lördags gick den efterlängtade triathlontävlingen hos oss av stapeln :). Så här såg deltagarna ut före tävlingen.

Triathlon består ju av tre grenar, och här är det uppställning vid stranden före simstarten. Nu skulle det simmas 3.000 meter i havsviken, och blåsten, ja den var hård. Men skam den som ger sig utan att försöka, eller hur? Från vänster Anders, Make, Ilkka och Kim.

Journalister från de båda lokaltidningarna var närvarande. Här är det en pressfotograf som försöker ta den bästa bilden. Då får man ta risken att bli lite blöt ...

Siste man på väg upp ur plurret. Det här var den första triathlontävlingen för Anders och han har inte simningen som sin favoritgren. Men att klara 3.000 meter i hård blåst är inte dåligt ska jag säga! Familjen S som alltid ställer upp för oss var där med sin båt för att hjälpa till ifall någon av deltagarna skulle ha fått kramp.

20-årige Kim kom som väntat först i mål på totaltiden 4 timmar och 42 minuter. Förutom simningen hade han också klarat av 80 km cykling och 20 löpning inom den tiden! Simningen klarade han på 37 minuter, helt otroligt! Men så blev han också finländsk mästare i triathlon i juniorklassen för ett par veckor sedan :).

Här poserar jag stolt mellan två finländska mästare i triathlon! Med Kim till vänster och Ilkka till höger. Ilkka är regerande finländsk mästare i M-50 klassen. I går kom han i mål på tiden 5 timmar och 18 minuter. Strongt!

Make kom i mål han också :)! Tiden blev 7 timmar och 6 minuter. Nu är Make alltså trefaldig åländsk mästare :)! Not so bad, not so bad at all ... ;). Här poserar Make och Kim, Make håller upp kommunvimpeln. Det är den stora eken på vår fastighet som är förebilden för kommunvimpeln, det får vi också vara lite stolta över :).

Klart att jag ville posera med Make (som här håller på och pratar under fotograferingen) och Kim också. Man måste ta chansen när den kommer! Anders avbröt under cyklingen p.g.a. krampkänningar, så han fick ingen pokal. Men ett bra första försök var det ändå! Ja, nu när tävlingen är förbi kan jag pusta ut. Måste erkänna att det var lite pirrigt före :)!

Jag brukar ha fler fjärilar i magen än Make innan han ska tävla. Varför ska det behöva vara så månne? Så brukar jag också vara tröttare dagen efter än vad han brukar vara. Månne jag tränar för lite, kan det vara det??

Efter prisutdelningen blev Kims familj kvar hos oss och vi satt och pratade om allt möjligt i salen över varsitt glas saft. Ja, jaa, just det, vi dricker inte alltid vin, så det så ;)! Nu på söndag är det förstås en mycket svagare vind och mera sol än i går. Men vi känner oss nöjda och belåtna över att allt gick bra. Make är nu och hälsar på Anders och kollar upp hur han mår så här dagen efter.

Känner mig lite trött nu så här på eftermiddagen, tror minsann att jag ska ta min dagsvila nu :)!