Livet där det är

Jag har sedan tolvårsåldern drömt om att få bo på ett slott. I fjol blev min dröm verklighet och jag och maken bodde i åtta månaders tid i en slottsflygel på ett privat slott i Loiredalen i Frankrike. Inläggen under vår vistelse i Loiredalen handlar om livet i slottsmiljön, slottshunden Attende, slottskatten Princess samt om våra utflykter i regionen.

Under sommaren bodde vi invid vår havsvik uppe i Norden i fyra månaders tid. Under den tiden kom inläggen att handla om vårt liv där.

I mitten av september reste vi tillbaka till Loiredalen och ska bo i samma slottsflygel i först tre månaders tid. Efter det ska vi bo i Portugal vid Atlantkusten i två månader. I mitten av februari bär det av till Loiredalen igen för en tremånaders vistelse till.

tisdag 11 januari 2011

Hur jag mår

Ja, man kan verkligen fråga sig hur jag mår när Make står så där till synes helt oberörd av vågen som är på väg bakifrån ;). Men det gick bra, ingen fara alltså! Det som jag egentligen ville berätta är att jag har mått bättre sedan vi flyttade på oss ännu längre söderut. Mindre värk = behagligare liv :)!


Tröttheten är ett symptom som jag fortfarande kämpar med dagligen. Måste liksom tidigare lägga mig och vila ett par timmar varje eftermiddag för att orka vara uppe på kvällen. Maken gör de flesta hemmasysslorna, så det fungerar ändå. Dessutom fungerar han alltid som chaufför när vi beger oss ut på våra utflykter :). Inte skulle jag våga köra omkring hur som helst i ett främmande land och i större städer och parkera i små parkeringsfickor. Vad bra att det finns karlar som klarar av sådant :)!


Vågorna är så vackra, speciellt när det är en blåsig dag. Fotot är inte taget vid vår skyddade bukt, utan vid själva Atlantkusten.


Ja, som sagt, det kan vara blåsigt ibland, men skam den som ger sig. Visst ska man bli fotograferad ändå ;)!



Det här är en kyrka i Nazaré. På skylten hade man förkortat namnet på kyrkan, så vi fick inte klart för oss vad den heter. Igreja nånting ...




Och så här ser Igrejan ut på utsidan :).



Vågorna ser ut som löst vispat gräddskum tycker jag. Hmm ... varför tänker jag alltid på mat. Men dyka i här skulle jag INTE våga!



Det är kontrasterna som gör det. Branta klippor, härliga sandstränder, hav och mysiga småstäder som byggts längs kusten :).



Vi har fått en del regn, men idag har vi sluppit sådant elände :). Det är halvklart väder nu och + 17 grader i skuggan. För resten av veckan lovas det "superväder" :). Med det menar jag helsolar på en väderkarta. På lördag kommer våra vänner från Spanien på besök. Då ska det bli en middag hos oss som heter duga. På söndagen planerar vi att besöka Batalha tillsammans med dem. Jag får återkomma till det efter helgen. Ha det så bra alla ni där uppe i Norden!



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar