Livet där det är

Jag har sedan tolvårsåldern drömt om att få bo på ett slott. I fjol blev min dröm verklighet och jag och maken bodde i åtta månaders tid i en slottsflygel på ett privat slott i Loiredalen i Frankrike. Inläggen under vår vistelse i Loiredalen handlar om livet i slottsmiljön, slottshunden Attende, slottskatten Princess samt om våra utflykter i regionen.

Under sommaren bodde vi invid vår havsvik uppe i Norden i fyra månaders tid. Under den tiden kom inläggen att handla om vårt liv där.

I mitten av september reste vi tillbaka till Loiredalen och ska bo i samma slottsflygel i först tre månaders tid. Efter det ska vi bo i Portugal vid Atlantkusten i två månader. I mitten av februari bär det av till Loiredalen igen för en tremånaders vistelse till.

måndag 2 november 2009

Cocktail-konsert på Château d'Artigny

Det majestätiska slottshotellet Château d'Artigny

I lördags betade vi av en programpunkt som vi sett fram emot länge. Redan för en månad sedan bokades biljetterna. Så nu var det dags att stassa upp sig :). Alltså finkläderna, finskorna och make-upen på. Sedan bar det av till det majestätiska slottet Château d'Artigny. Slottet är en Belle Epoque dröm byggd i början av 1900-talet. Numera fungerar det som slottshotell för personer med mycket tjocka plånböcker. Där anordnas också konserter, så det var en sådan vi nappade på med tanke på vår egen lilla plånbok.
Uppstassad och fin till cocktail-konserten :)

Jag tar er nu med på en virtuell visit till slottet genom att infoga en länk med panoramabild. Alltså, klicka på det understreckade färgade ordet "panoramabild" så får ni er en titt på slottet :). Fint va?

Men nu var det ju en cocktail-konsert som vi hade biljetter till. Så det var bara att gå upp en våning och där fanns de frestande cocktailtilltuggen framlagda. Ja, och så var det champagnen :). Det var bara att sträcka fram glaset om man ville smutta på Lanson champagne. Så här gällde det att mingla och se självsäker ut. Och låtsas att man kände var och varannan festklädd människa trots att det bara var maken som såg bekant ut.

Cocktailtilltuggen gick inte av för hackor. Champagnen var helt ok den också :)

Efter en halvtimme förflyttade vi oss till konsertrummet. Vi var ca 170 personer som bänkade oss där. Fullsatt, som alltid. Nu kunde det äntligen börja, det som vi kommit hit för. Två violinister, en person vid cembalon och en solist, sopranen Eva Kiss. Underbar musik av Händel, Bach, Monteclair och Scarlatti. Det var bara att sitta och njuta av slottsatmosfären och musiken. När sopranen Eva Kiss drog de höga tonerna reste sig håret från topp till tå på kroppen. Gåshud, ni vet, men på ett mycket behagligt sätt.

Sopranen Eva Kiss fick håret att resa sig

Efter konserten var det middag för de med de tjocka plånböckerna. Men vi hade ju försett oss redan vid cocktailbordet, så nog skulle vi klara oss utan en sen, dyr middag :). Jadå, det måste bara gå! Nu måste vi skynda oss hem till vårt eget lilla slott för att ge middag åt Attende och Princess!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar