Nu har jag gjort det!

För min del är ostronpremiären nu överstökad. Nästan gott var det ju också ...

Tack för de kvalificerade gissningarna angående maträtten som jag fasat lite för tidigare, men som jag skulle prova på i helgen. Nej, det var inte grodlår, för det har jag ätit åtminstone tio gånger förut. Det var inte sniglar heller, för sniglar har jag säkert ätit tjugo gånger tidigare. Men bra gissningar.

Det var inte tryffel heller, för det har jag ätit kanske åtta gånger förut. Men säsongen är på gång snart, kring julen, så det var också en bra gissning. Och vi har tryffelområden ungefär 30 km västerut härifrån.

Ingen gissade på musslor, krabba, hummer, räkor, inälvskorv, kalvhjärna med majonnäs eller kalvnjurar i gräddsås. Allt det har jag provat på förut, och faktiskt, klarat mig med livet i behåll :)! Men jag kan säga att inälvskorven, kalvhjärnorna och -njurarna får vara för min del i framtiden. Inälvskorven smakar exakt vad den är, och då tappar man ju matlusten, if you know what I mean ...

Alltså, det var dags för min ostronpremiär i fredags! Jag har alltid tyckt att de öppnade ostronen ser gråa och slemmiga ut. Dessutom ska de ju ätas levande, och det är en lite svår bit för mig att klara av rent mentalt. Men nu har jag gjort det! Jag har ätit sex ostron totalt nu, tre i fredags och tre i lördags.

Ostronen öppnades utomhus av maken. Vi har skaffat oss en rejäl ostronkniv, men vissa av ostronen spjärnade emot och ville inte bli öppnade. Men skam den som ger sig. Nå, sedan avnjöt vi ostronen med lite citronsaft på. Och ett gott vitt bröd med smör på. Ett glas kallt vitt vin, en Cheverny, att skölja ner dem med :). Hmm ... nästan gott var det ju också.

Så, nu mina vänner, känner jag mig inte rädd inför de kommande decemberfesterna. För då äts det ostron här i parti och minut!

Ostronen åt vi till förrätt, sedan vinkokt kalvstek till huvudrätt, lilla ostbrickan och sedan, som en grande finale, makens hembakade päron-äpple-kastanjepaj. Den var så ljuvligt god!

I dag gick maken över med en rejäl pajbit till greveparet, för det är ju de som stått för en del av råvarorna. De blev glada och sade att nu skulle vi ut och plocka päron (luftpäron som maken skulle säga). Ja, resultatet ser ni på fotot. Nu blir det många vinkokta päron till efterrätt de närmaste veckorna!

Som tack för päronpajen fick vi en massa ... päron ... just det!