Livet där det är

Jag har sedan tolvårsåldern drömt om att få bo på ett slott. I fjol blev min dröm verklighet och jag och maken bodde i åtta månaders tid i en slottsflygel på ett privat slott i Loiredalen i Frankrike. Inläggen under vår vistelse i Loiredalen handlar om livet i slottsmiljön, slottshunden Attende, slottskatten Princess samt om våra utflykter i regionen.

Under sommaren bodde vi invid vår havsvik uppe i Norden i fyra månaders tid. Under den tiden kom inläggen att handla om vårt liv där.

I mitten av september reste vi tillbaka till Loiredalen och ska bo i samma slottsflygel i först tre månaders tid. Efter det ska vi bo i Portugal vid Atlantkusten i två månader. I mitten av februari bär det av till Loiredalen igen för en tremånaders vistelse till.

lördag 3 oktober 2009

Jag - i cyklamenhavet


Slottsbyggnaderna här omges av en 46 hektar stor privat park. Den här gången får ni följa med mig till mitt favoritställe i parken.

Ja, bilden avslöjar ju redan ganska mycket. När man går till den västra delen av parken kan man bara inte missa det här. Ett ca 200 m2 stort hav av cyklamen! Kan ni tänka er min första promenad här i parken. Plötsligt befinner jag mig bara mitt i det underbara, helt oförvarnad. Och vilken doft! Det är nästan så att jag tror att doften förmedlas till er också via bilderna ... ;).

I butikerna här säljs cyklamen i små krukor också och kostar då 2,90 EUR. Men jag får njuta av det helt gratis, bara en kort promenad bakom "hörnet". Tusentals cyklamen, bara för mig ... ;).

Så jag sätter mig mitt i cyklamenhavet iklädd min cyklamenfärgade t-skjorta och låter maken fotografera mig. Och jag bara njuter och lyssnar till fåglarna...

Men inte får man ju sitta här och lättja sig alltför länge inte. Nej, nej! Nu måste jag ut och skörda om vi ska få någon mat till kvällen. I går hittade jag nämligen ett nytt ställe med 15 st stolta fjällskivlingar! Vilken syn det var, men kameran hade jag glömt inne.

Ja, så var vi ju till apoteket idag igen. Jag hade också hittat ett 50-tal vilda champinjoner som vi inte vågade artbestämma själva. Alltså, fram med svampbrickan igen och iväg till apoteket. Apotekaren var lika vänlig som förra gången. Efter att hon konstaterat att det är ängschampinjoner jag hittat tillägger hon på sin något knaggliga engelska: "It's very, very good... You can always come to me and ask about the mushrooms". Så skönt, någon som kan och vill hjälpa. För vilda champinjoner har vi aldrig tidigare vågat oss på, för man måste verkligen veta säkert...

Så kvällens måltid är given. Stekta och panerade hattar av stolt fjällskivling till förrätt och kalvkött med ängschampinjonstuvning till huvudrätt. Ja, sedan blir det väl lilla ostbrickan. Det hela kommer att avslutas med en hembakad äppelpaj som maken bakat. Välkomna till bords!


2 kommentarer:

  1. Helt underbart. Och vilken middag *avundsjuk*...

    Du har verkligen kommit igång här i bloggen - inlägg på inlägg, och jättehärliga historier. Gissa om jag är glad att du äntligen lät dig övertalas... :-)

    Det är inte så jättesynd om mig - ska iväg på tjejmiddag nu alldeles strax - 9 härliga tjejer runt ett bort. Vilket tjatter det ska bli! HÄRLIGT!

    Ha en riktigt skön kväll och njut av de härliga svamparna!

    Kram från oss i norr

    SvaraRadera
  2. Roligt att det är fulla sommaren än där nere, här i Norden har hösten kommit nu med några köldnätter, löven faller och krattorna får jobb.
    Bra att ni får hjälp med svampidentifiering, smaklig måltid!

    SvaraRadera