Replik - Princess

Jag, slottskatten Princess.

Kära lilla dagbok! Jag heter Princess och är tio år gammal. Jag är en svart honkatt och är det äldsta och dominerande husdjuret här på slottet. Min matchvikt är bara 2,5 kg, men jag är snabb och vig. Jag har via djungeltelegrafen hört att den så kallade slottshunden, Attende, har skrivit en del inlägg som inte är till min fördel. Men strunt i det. Jag är jag, och då är det alltså jag som bestämmer här.

Princess uttalas "Präänsäss" på franska, och det är det jag lystrar till. Så klart att jag har lärt mig lite svenska också, de nya hyresgästerna ropar "Princess" när de försöker locka på mig. Nåja, jag förstår ju vad de menar i alla fall. Så ibland tar jag mig till matkoppen när de lockar.

Min stora uppgift här på slottet är att hålla stället absolut musfritt. Det är ett heltidsarbete som tär. Jag måste hela tiden vara på alerten, speciellt på nätterna förstås. Men belöningen är inte att förakta. Jag får både mat och beröm på kuppen. Berömmet måste jag visserligen stå för själv ibland, för ingen kan ju se mig arbeta i det tysta. Sånt är livet.

Det där med maten är ett känsligt kapitel. Visst, jag fångar möss, men det räcker liksom inte riktigt till för att hålla mig mätt. Jag är alltså beroende av människor, ofrivilligt, men dock. Hyresgästerna här, Kalla och Make, hör ändå till mina absoluta favoriter. De serverar mig både mjuk burkmat och torrfoder inom en halv minut efter beställning. Fin service, måste jag säga.

På nätterna sover jag allt som oftast i min favoritstol. Den har som tur är placerats bredvid Kallas säng. Ovanpå stolen finns det ett mjukt gammalt sängtäcke som säkerligen är vikt åtta gånger om. Ovanpå det har någon placerat en handduk för att fånga upp de få hårstrån som jag nu eventuellt fäller. Onödigt egentligen, men vad kan man. Hur som helst, här brukar jag sova gott på nätterna efter min kvällsjakt. Kvällsjakten går ut på att snabbt som blixten ränna kors och tvärs över golvena. Däremellan gömmer jag mig under sängen eller soffan. Oftast brukar det hela avslutas med en tillsägelse från Kalla när jag klättrat ett tag i sovrumsgardinerna, och hon råkat märka det.

Ni kan väl se mig bakom lampan? När blogginlägget är

klart så fortsätter jag snabbt som blixten med kvällsjakten!

Jag brukar vakna vid 5-tiden på morgonen och då är jag pigg som en mört. Då går jag ner till bottenvåningen. Jag brukar börja med att sträcka på mig riktigt ordentligt. Efter det kommer den obligatoriska gäspningen. Efter stretchningen hoppar jag mellan borden och stolarna och soffan. Syftet med det är att träna upp avståndsbedömning och vighet. Snabbheten kommer sedan av sig självt :).

Attende tycks ha fått för sig att hon måste jaga mig till varje pris. Ja, Attende är ju onekligen lite rund, och kanske hon gör sig av med några kalorier när hon jagar mig. Det är väl det som är syftet med det hela. Egentligen tycker jag att hon kunde sköta sin viktkontroll på annat sätt, och inte blanda in mig. Jag har minsann mycket att göra på jobbet ändå, utan att behöva springa upp på slottstaket titt som tätt. Vigulant är jag ju förstås, men ändå. Bortkastad tid är ... just det ... bortkastad!

Jag har många gånger undrat över varför Attende ska behöva vara här, hon gör ju ingen rätt för sig. Ligger eller sitter framför Kallas och Makes dörr bara för nöjes skull. Slumrar till titt som tätt där på sin s.k. vaktpost. Det där kan inte hålla i längden. Och dum som hon är så skäller hon när postiljonen kommer. I de lägena brukar jag skämmas över att jag bor här.

Nej, nu måste jag börja med kvällstvätten. Jag brukar börja med ryggslutet. Sedan tar jag svansputsen och sedan tassarna tillsammans med resten av kroppen. Har sett att Attende ibland är smutsig i pälsen, speciellt efter jakterna då den uslingen förstås sprungit rakt in i ponden (dammen) utan att tänka sig för. Nej, tvätta sig som en katt vet jag, då blir man både omtyckt och respekterad! :)

Oj då, där blev det en tillsägelse. Jag gick kanske lite väl hårt åt sovrumsgardinerna.